Ellen Ljungqvist hittade hem i mosaiken: ”Bygger mina egna kristaller”

I studion i Dals Rostock förevigade Ellen Ljungqvist västkustens kändaste katt Luffar-Lasse. Kärleken till hennes konst har strömmat in, men de glittrande mosaikskulpturerna har inte alltid omfamnats med samma entusiasm.
– Det är jättebra att bli ifrågasatt, men det är också viktigt att hålla fast i det man älskar, säger Ellen.

ANNONS

När Ellen var liten åkte hon och familjen på en båtutflykt på Vänern tillsammans med en grannfamilj som kände till en väldigt speciell ö. Hon minns att de stannade vid en plats som kallades ”Kristallön” i Yttre Bodane. Där satt hon och grävde i jorden och hittade glittrande bergkristaller. Att det gick att hitta sådana skatter i naturen säger Ellen var otroligt fascinerande för henne som barn.

– Nu med mosaiken är det som att jag bygger mina egna kristaller. Ett av de sista stegen i processen är att täcka skulpturen i fog och när man putsar bort det som hamnat på mosaikbitarna blir det nästan som en utgrävning, säger hon.

Helst gestaltar Ellen djur och i hennes ljusa och luftiga studio i Dals Rostock finns det gott om glittrande djur. I arbetsrummen står det allt ifrån en larv i stor skala till en hel familj ugglor.

– För mig handlar det mycket om att skapa liv i det stilla materialet. Med mosaiken får man gå in på pixelnivå och minsta lilla millimeters skillnad kan ändra uttrycket och känslan helt, säger Ellen och pekar på skillnaderna mellan de olika ugglorna i hennes studio.

Studion har Ellen i Dals Rostock. I den ljusa lokalen står mängder av glittrande djur.
Studion har Ellen i Dals Rostock. I den ljusa lokalen står mängder av glittrande djur. Bild: Elin Karlström

Rötterna i Dals Rostock

Idag bor Ellen i Trollhättan, men hon är uppvuxen i Dals Rostock och har sin studio precis bredvid sin mamma, Kerstin Ljungqvists, ateljé och örtagård.

Att ha en tydlig arbetsplats tycker Ellen hjälper henne att fokusera och att ha studion nära familjen gör även att hon snabbt kan få hjälp med andra ögon när mosaikbitarna börjar smälta ihop efter många timmars arbete.

Den stora kärleken och respekten för naturen säger hon att hon till stor del fått med sig hemifrån, tillsammans med känslan om att det går att arbeta som konstnär.

– Hela min uppväxt har varit fri på något sätt. Varken mamma eller pappa jobbade ett klassiskt 9 till 5-jobb och det har gjort mycket för att man ska kunna se att det går att göra något annorlunda. De båda brinner mycket för naturen och vi har alltid haft mycket husdjur. Jag hade till och med fästingar och gråsuggor som husdjur när jag var liten. Det var på den nivån, säger Ellen.

När hon gick i skolan var det bild- och slöjdlektionerna som var de absolut roligaste och Ellen skapade även på fritiden. Hon berättar bland annat att hon flera somrar jobbade någon vecka i Lena Bergmans studio i Dals Rostock och fick lera och tillgång till keramikugnen som tack för hjälpen.

– Även då var det helst djur jag ville gestalta.

Djuren mötte motstånd

Idag arbetar Ellen som konstnär på heltid och driver eget företag. Bakom sig har hon åtta år av utbildning i konstnärligt hantverk. Hon läste fem år läder- och metallhantverk på Stenbyskolan i Dals Långed och fortsatte sedan på Konstfack i Stockholm i tre år.

Tiden mellan idé och färdig skulptur kan ta många månader. Ellen spenderar mycket tid med att klippa i mosaiken för att varje bit ska få rätt form.
Tiden mellan idé och färdig skulptur kan ta många månader. Ellen spenderar mycket tid med att klippa i mosaiken för att varje bit ska få rätt form. Bild: Elin Karlström

Under sin tid på kandidatprogrammet Ädellabb på Konstfack passade Ellen också på att ta en utbytestermin i Kyoto, Japan.

Hon berättar att det inte var ovanligt att hon fick frågor om hon inte ville gestalta något annat än djur under sin tid i Stockholm och att terminen utomlands stärkte henne i att fortsätta göra djur.

– Att jag jobbar så figurativt med djur och att det är rätt glatt och oftast enkelt att ta till sig gjorde att jag ibland upplevde lite motstånd. Många andra i klassen jobbade ju på helt andra sätt. Det är jättebra att bli ifrågasatt, särskilt under en utbildning, men det är också viktigt att hålla fast i det man älskar.

– Jag minns så tydligt när jag kom in på skolan första gången i Kyoto. Någon satt i ett hörn och skulpterade en hare och i ett annat hörn arbetade någon med en snigel. Då kände jag verkligen att jag kunde fortsätta göra min grej med djur..

Mosaiken kändes fri och färgglad

Hemma i Sverige igen omfamnade Ellen glasmosaiken. Efter att hon genom skolan skapat ett skyltfönster för ett café i Stockholm blev hon via dem rekommenderad för en person som ville beställa ett stort antal uggleskulpturer.

– Jag klurade först på om jag exempelvis skulle gjuta i brons, men jag har ändå alltid haft det här med mosaiken i bakhuvudet. Jag tog en kurs i mosaik och det kändes så himla rätt. Det kändes härligt, fritt och färgglatt.

Konstnär på heltid

Att få uppdrag som konstnär är dock ingen självklarhet oavsett utbildning och Ellen berättar att hon arbetat mycket vid sidan av sin utbildning för att kunna försörja sig. Efter utbildningen har mycket tid och energi gått till att söka uppdrag.

– Jag vet inte hur många ansökningar jag har gjort för att försöka vinna offentliga upphandlingar. När man väl har börjat att få några uppdrag blir det dock lättare att få fler. För trädet till Ängenäs blev jag exempelvis direkt tillfrågad av kommunen, säger Ellen.

Det stora mosaikträdet som står på Ängenäs särskilda boende säger Ellen var ett av hennes första offentliga uppdrag och idag finns hennes djur på flera platser runt om i Sverige. Bland annat står det sex glittrande sköldpaddor på Nordens Ark som Ellen lagt ner mycket tid och kärlek på att skapa.

– Att man syns leder verkligen till fler grejer. Sköldpaddorna skänkte jag till dem dels för att jag tycker att deras arbete med att rädda utrotningshotade djur är så viktigt, men även att det blev ett väldigt bra sätt för mig att nå ut med min konst.

Ellens favoritdjur är katt, men hon älskar alla djur och insekter. Som barn hade hon till och med gråsuggor som husdjur.
Ellens favoritdjur är katt, men hon älskar alla djur och insekter. Som barn hade hon till och med gråsuggor som husdjur. Bild: Elin Karlström

Glasmosaiken är tålig

Efter att Ellens gestaltning av Luffar-Lasse blev känd för allmänheten har kärleken strömmat in och hundratals människor har lämnat positiva kommentarer på sociala medier. Att vara synlig på sociala medier har också varit viktigt för företaget, och Ellen berättar att hon fått mycket hjälp och stöd av sin syster Linnéa när det gäller just att marknadsföra sig.

Framåt har hon flera stora projekt på gång.

– Jag ska bland annat göra fyra stora fjärilslarver för en skola i Vetlanda. De kommer att bli ungefär tre meter långa och det som är så bra med mosaiken är att den är tålig så barnen kommer att kunna klättra på larverna. Glasmosaiken ser skör ut, men den är stenhård, säger Ellen.

Ellen Ljungqvist

Ålder: 33

Yrke: Konstnär. Tillsammans med Mosaic Sweden håller hon även kurser i mosaik, och har också hållit egna kurser i Dals Rostock

Familj: Sambon Robin, mamma Kerstin, pappa Anders och systrarna Linnéa, Karin och Amanda.

Husdjur: De två marsvinen Anders och Bobby.

Favoritdjur: Katt

LÄS MER:Johan älskar bilar – har ägt över 100 stycken

LÄS MER:Från Thailand till Mellerud – Kanyas oväntade resa till framgång

LÄS MER:Nya ICA-handlaren: ”Mellerud ger mig en skön energiboost”