I Örs Cementgjuteri var det full action i helgen. Då korades Sveriges bästa räddningshundsekipage, under förhållanden som skulle likna en verklig krissituation.
Miljön vid cementgjuteriet skapade den perfekta inramningen till evenemanget. Här var det lätt att placera ut så kallade figuranter lite här och var, i högarna med gamla cementblock och armeringsjärn. Figuranter är personer som hundarna ska hitta.
– Vi är så tacksamma för att vi får vara här, säger Diana Bergström från Melleruds Brukshundsklubb, som arrangerar tävlingen tillsammans med Värmland-Dals distrikt.
Här är de ofta och tränar sina hundar för att vara redo om det blir ett skarpt läge. Nu är det tävling som gäller för hundarna och deras förare, som kommer från hela Sverige.
Totalt är det 15 ekipage som deltar i SM, och de tävlar i en rad olika delmoment. Lydnaden hålls på Melleruds Brukshundsklubb, med grenar som fritt följ, inkallning och hopp över hinder. Under söndagen genomförs en annan del av tävlingen som kallas koppelsök.
– Hundarna tycker att det här är väldigt roligt! Förarna känner dem väl och vet vilken belöning som hundarna tycker mest om, berättar Diana Bergström.
Bland grus och bråte
Vid cementgjuteriet var det ”ruin och ytsök” som stod på programmet. Varje ekipage fick 30 minuter på sig att söka igenom ett stort område, som bitvis var mycket svårframkomligt. Domarna bedömde vilken taktik hundföraren valde, hur de rörde sig över området och hur väl hund och förare samarbetar. Om hunden är för ivrig kan den missa ett doftspår, om den markerar för otydligt blir det avdrag på poängen. Vissa hundar tröttnar fortare än andra och tappar fokus.
Är det vissa hundar som lämpar sig bättre än andra för dessa uppdrag?
– Ja, det är ofta lite lättare raser så som fågelhundar och vallhundar som passar bäst för att de kan ta sig fram i svår terräng och rasmiljöer, säger domare Kjell Järsand.
Han och hans kollega Ulf Längfält känner igen de flesta deltagare och tycker det är roligt att så många valt att delta i SM 2024.
För att bli räddningshundsförare måste varje ekipage genomgå en lång rad prov och tester. När dessa är godkända får de sitt certifikat och blir en del av den så kallade Nusar-styrkan.
– De utbildas för att ingå i den nationella insatsstyrkan, berättar Kjell Järsand.
Det är en slags resursbank som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillgång till vid olika typer av krissituationer. Diana Bergström, från Mellerud är en av räddningshundsförarna.
– Vi har haft förare med i Stenungssund, när det blev ett jordskred där, och i Östersund när taket rasade in på köpcentret, berättar Diana Bergström, som även tävlar internationellt i grenen ruinsök. Hon kom på nionde plats under VM i Slovakien 2024.
Hålls i ”karantän”
För att de tävlande inte ska kunna utbyta information med varandra får de sitta i så kallad karantän. Det är avskilda platser där de inväntar sin startsignal. Här hinner de vila ut och prata med andra deltagare som ännu inte genomfört momentet.
En av dem som väntar på sin tur är Johanna Juntti från Vänersborg. Hon har även bott i Frändefors tidigare. Johanna tävlar med hunden Izaac som är en australisk kelpie. De fick sitt certifikat våren 2022, efter flera hårda tester.
– Det var total lycka att bli godkänd räddningshundsförare. Jag vill gärna kunna bistå samhället vid en katastrof. Då kan vi hundägare göra nytta, säger hon.
Varför valde du att börja med detta?
– Min hund hade väldigt fina egenskaper. Han är social och trygg med människor, och har stort figurantintresse, säger hon.
Detta är en relativt dyr sport som inte passar alla, eftersom det är skitigt, och ibland även farligt. Det är dock höga krav på säkerheten.
Carina Andersson från Småland tycker det är väldigt roligt att tävla SM. Det är inte lika avgörande som de funktionskontroller alla måste genomgå varje år för att få behålla sitt certifikat. Under SM får de mer feedback på vad som är bra och vad de kan jobba mer på.
Är det spänningen som driver er att hålla på med räddningshundar?
– Nej, för mig är det inte adrenalinkickarna jag vill åt. När det blir skarpa lägen är man alltid nervös för att något ska hända sig själv eller hunden, men det är väldigt roligt att träna detta, säger Carina Andersson.
Jonas Lundgren från Växjö håller med om att själva utbildningen och träningen är väldigt rolig.
– Jag tycker även den biten att hjälpa till att rädda människor är rolig, säger Jonas Lundgren, som är en av tre män som deltar i SM. Annars är det mest kvinnor är räddningshundsförare.
Resultatet från SM för räddningshundar:
1. Maria Larsson, med hunden Prio. Ekipaget kommer från Dalarna.
2. Carina Andersson, med Give it all Chip
3. Hans Andersson, Lizzroys Chezz
