Skansen, som ägs och visas av Skålleruds Forntids- och Hembygdsförening, ligger strax norr om Håverud på väg mot Dals Långed. På grund av skadegörelse har värnet hållits stängt en period.
Tack vare bidrag från Riksantikvarieämbetet och Dalslands Sparbank har nu staketen runt värnet, och trapporna rustats upp. Själva museet inne i värnet har fått helt ny belysning.
Värnets ursprungliga användning
Per Norberg, från Bohusläns försvarsmuseum, fanns på plats under dagen och berättade om Skans 453 och varför det byggdes. Före andra världskriget såg beredskapen i Sverige annorlunda ut. Då var det ryssen som sågs som vårt största hot, men när tyskarna kom allt närmre och invaderade våra grannländer blev det nödvändigt att skydda sig längs kusten i väster. Raskt byggdes en mängd provisoriska värn i Dalsland.
– Det som var unikt för det här värnet är att det är byggt ovanpå berget. Här skjuter man inifrån och ut, berättar Per Norberg.
Värnet är alltså insprängt i själva berget och öppningen är vänd mot landsvägen. Det finns även en mindre öppning i värnet ut mot järnvägen. Målet var att skydda landsvägen, och järnvägen, mellan Mellerud och Arvika, mot en potentiell tysk invasion från Norge. Tyskarna utnyttjade järnvägarna för att ta sig fram med sina stridsvagnar. De körde ovanpå spåren.
Runt om värnet byggdes olika typer av spärrar, bland annat så kallade draktänder som finns kvar än idag på den östra sidan av värnet.
Intresserade besökare
Kerstin Andersson är kassör i Skålleruds Forntids- och Hembygdsförening. Hon berättar att det kommit ett 60-tal besökare under dagen och de fortsätter strömma till. Stina Petersson och Michel Drewitz är några av dem.
– Det är en mycket välgjord utställning med mycket att titta på. Jag var här för flera år sedan men då var det inte lika mycket att se, säger Stina Petersson.
Michel Drewitz mormor växte upp i Tyskland under andra världskriget, men bosatte sig i Dalsland under 1980-talet. Han tycker också det är intressant att se historien bakom Skans 453 och varför det var nödvändigt att försvara sig västerifrån. De båda menar att det är lättare att förstå känslan av hur det måste ha varit att vara stationerad här, när man själv besökt det.
I värnet fanns det plats för totalt tolv man under strid. Tack och lov blev det aldrig skarpt läge just här.
LÄS MER:Besöksmål från kriget säkras upp – staketet gick sönder
