Melleruds Nyheter träffar honom hemma i Hagen, Ör – en av de få soliga dagar vi haft hittills i juli. I en berså står kaffe och och hustrun Karins hembakta bullar framdukade, liksom hemgjord flädersaft. Utsikten över Örsjön är bedårande och i den stora trädgården växer det så det knakar.
Clas-Göran och Karin gillar att jobba i trädgården och odla grönsaker och potatis. De har även jobbat hårt med att renovera och bygga ut huset, som de köpte 1981. Då var det bara en ganska sliten sommarstuga.
Vann budgivningen
– Vi var drygt 20 år gamla och bodde i Göteborg då, båda jobbade som sjuksköterskor på Sahlgrenska sjukhuset. Vi hälsade på en kusin i deras sommarstuga några 100 meter härifrån. Under en promenad fick vi se huset och tänkte ”Vilket fascinerande ställe, ett sådant läge!” Stugan var till salu och jag bad min morbror Nisse Lilja lägga ett bud, på den tiden la man budet i ett kuvert. Vi hade ingen aning om värdet på huset. Men vi vann budgivningen knappt och tog vårt pick och pack och flyttade hit, berättar Clas-Göran.
Clas-Göran fick omgående jobb på Dalslands sjukhus och Karin på Bergs sjukhem. Första vintern var det 30 minusgrader, så det var tufft för det unga paret att bo i den oisolerade timmerstugan. Det fanns dock en vedspis i köket.
– Vattnet frös och vi också, men vi klarade oss,. Sommaren 1982 isolerade jag huset – sedan levde vi i ett byggprojekt i tio – femton år. Vi renoverade och byggde ut allt efter som ekonomin tillät. Vi har gjort nästan allting själva. Jag har alltid gillat att greja med kroppen och händerna.
Paret blev mycket väl mottagna av grannar och fick god hjälp av lokala hantverkare.
– Jag kunde ju inget, utan fick fråga om hjälp. Det var väldigt roligt, men det blev en lång arbetsperiod.
Huset var klart 1988, då hade det byggts ut med 65-70 kvadratmeter. Därefter har ett garage med lägenhet på övervåningen tillkommit. Här bor för övrigt dottern Lina med sitt barn idag.
Bor i paradiset
– Vi bor i paradiset, jag har aldrig ångrat en sekund att vi flyttade hit. Det är inspirerande att bo så nära naturen. Längtan att kunna vara utomhus blir enorm när man har ett jobb inomhus.
Karin dyker upp, hon ska åka till Assarebyns kvarn och köpa spannmål.
– Jag maler själv och använder färskmalet mjöl när jag bakar surdegsbröd, berättar hon.
– Det blir sådan skillnad i kvalitet så det är inte sant. Det finns så mycket fint i bygden, det gäller bara att se det, inflikar Clas-Göran.
Började spela som nioåring
Clas-Göran växte upp i Dals Rostock och började spela gitarr som nioåring, men hoppade snart över till att spela fiol istället.
– Jag kände att det var mitt instrument, hade lätt för det. Det tog sig bra med fiolspelande och jag fick många nya kompisar.
Musiken hade konkurrens med fotbollen. Clas-Göran åkte rälsbuss till Mellerud, biljetten kostade 25 öre, för att träna med Melleruds IF. Fritiden fylldes med fiolspel och idrottande.
– Äldre vänner frågade om jag inte blev retad för att jag spelade fiol, men det blev jag aldrig.
När han blev äldre och kompisarna var på förfester innan de drog ut på dans, satt Clas-Göran och övade hemma. När det var dags att åka till festplatserna blev han hämtad av kompisarna.
– Jag har alltid haft en stark drift att spela. Det är fascinerande att kunna förbättra sig.
Hela åttan och nian åkte han med sin musiklärare Roland Claesson till Åmål varje måndag för att spela folkmusik med sin fiol.
– Jag blev färgad av det, jag ”satte” låtarna och fick snabbt upp en otrolig repertoar. Gehör var min starka sida.
Fejkade om noterna
Så småningom sa musikläraren att han såg att Clas-Göran fejkade...
– ”Du måste lära dig noterna”, sa han och det gick det också, konstaterar Clas-Göran leende.
Han gick vårdutbildning på gymnasiet och flyttade till Vänersborg, här kom han i kontakt med musiksällskap i Uddevalla och Ljungskile. Efter lumpen sökte Clas-Göran till en folkmusikkurs i Malung, kursledare var Kalle Almlöf – gräddan av svensk folkmusik i Sverige.
– Det var fullt ös, vi övade och spelade oavbrutet. Det gav grunden till en stabilitet som heter duga.
Han fyllde 20 år under terminen i Malung. Därefter sökte han och kom in på sjuksköterskeutbildning i Vänersborg, den påbörjades i januari 1979. Det var här han träffade Karin, som kom från Göteborg. Båda var klara sjuksköterskor sommaren 1980.
Vad var det som gjorde att du fastnade för Karin?
– Förutom att hon är vacker så har hon en integritet som är spännande. Det var lockande. Det finns en stolthet i hennes personlighet.
Idag har de varit tillsammans i 44 år, bröllopet stod 1983.
– Det har verkligen varit ett fint liv, sammanfattar Clas-Göran.
Mycket spelningar
Båda fick jobb på Sahlgrenska sjukhuset efter utbildningen, vilket innebar flytt till Göteborg. Clas-Göran tyckte det var spännande att bo i en storstad, men Karin började snart längta därifrån. Efter 1,5 år i Göteborg hittade de sitt paradis i Hagen, Ör.
– Under tiden i Göteborg blev vi bland annat anlitade av VPK under deras valkampanj 1980. Senare efter flytten till Ör fick jag uppdrag av ABF och tog tjänstledigt från jobbet i Bäckefors för att spela i hela Västsverige, enbart västsvensk folkmusik. Det var fantastiskt kul!
I mitten av 1980-talet släppte Clas-Göran och Robert Eriksson en skiva ihop – sedan öppnade sig dammluckorna. Det var spelningar hela tiden och han var ett etablerat namn. Efter att ha varit med och startat upp en ny öppenvårdsmottagning för psykvård på Dalslands sjukhus fick han tjänstledigt några timmar i veckan höstterminen 1987 för att vikariera som stråklärare på Melleruds musikskola, då ordinarie lärare var barnledig.
Vid den tiden var han redan en etablerad musiker, 1984 tilldelades han titeln riksspelman. Clas-Göran spelade i olika band runt om i Sverige och Danmark.
Startade gehörgrupp
– Jag frågade om jag fick starta en gehörgrupp och det föll väl ut. Den var för sådana som hade det knackigt med notläsandet och många blev sugna på detta. När ordinarie stråklärare kom tillbaka hade elevantalet ökat med 25-30 elever och det hann inte hon med, så jag fick fler timmar på musikskolan.
1989 till 1991 läste Clas-Göran till musiklärare på Musikhögskolan Ingesund. Musikskolan i Mellerud genomgick en omorganisation och det kom ut en ledig tjänst som fiollärare som Clas-Göran sökte och fick. Den tjänsten hade han fram till 1996 då han avancerade till musikledare för Melleruds musikskola.
Projektpengar från Kulturdepartementet
I slutet av 1990-talet fick Mellerud chansen att söka projektpengar via Kulturdepartementet för att kultur och utbildning skulle kunna jobba mer hand i hand. Mellerud tilldelades 1 150 000 kronor i projektmedel. En arkitekt anställdes och hela skolverksamheten arbetade intensivt för att målsättningen skulle bli verklighet.
– Vi bjöd in allmänheten och hade möten med politiker. Kulturdepartementet kom hit och vi visade vad vi gjort. De sa att det var ett strålande arbete och att de stöttar oss under förutsättning av kommunen sa ja. Kommunalrådet Lennart Karlsson var mycket drivande och en positiv kraft, konstaterar Clas-Göran.
En lång debattperiod följde och man hade en näst intill 100-procentig uppslutning från politiken. En grupp bildades med Clas-Göran, Christer Johansson, rektor på Rådaskolan, Thomas Clewe, rektor på gymnasiet, politiker och tjänstemän.
Bygget av Kulturbruket på Dal
En skiss togs fram på vad som behövde göras. Rådaskolan behövde renoveras, ett nytt gymnasium stod på önskelistan och kulturen var på frammarsch vilket låg bakom behovet av Kulturbruket på Dal. En arkitektfirma från Karlstad fick uppdraget och en projektledare anställdes. Skanska vann upphandlingen till satsningen.
– Här höll jag på att få byta telefonnummer, jag fick både ris och ros.
Pengar söktes från Boverket, men man fick nej då kommuner inte får söka pengar. Då bildades Melleruds Kulturförening med både Clas-Göran och Stig Tisell i interimsstyrelsen. Föreningen sökte pengar på nytt och då sa Boverket ja.
– Allt fler ställde sig positiva, till exempel länsstyrelsen. Vi sökte pengar högt och lågt. Kommunen fick lägga 90 miljoner kronor och 2002 stod allt klart.
För att finansiera inredningen till Kulturbruket anordnades ett lotteri där man fick ihop mycket pengar. Förstapriset var en Volvo Cross Country.
– Vi hade gjort upp med Volvo att vi bara behövde betala halva kostnaden för bilen, men de tyckte lotteriet gav dem såpass bra reklam att de efterskänkte resten av summan. Det innebar att till invigningsveckan i november 2002 var Sparbanksalongen inredd och klar. Sedan har det rullat på, vi har blivit en etablerad scen och en del av kulturstrategin i Västra Götaland genom vår fasta scen.
Det var i huvudsak Clas-Göran och Stig Tisell som höll i projektet.
– Det känns jättetillfredsställande. Tänk att Mellerud fick en sådan fin scen!
Namnet Kulturbruket kom till några minuter innan första mötet för att bilda kulturföreningen. För att ha ett tema bollades idéer, i kommunen fanns ett pappersbruk och många jordbruk... Då kändes namnet Kulturbruket helt rätt.
Kultur Mellerud
Clas-Göran berättar om arbetet ett antal år senare att formera kulturen i kommunen på ett mer effektivt sätt. Tillsammans med Lennart Åberg på biblioteket skrev han ett förslag på att bilda Kultur Mellerud som skulle omfatta biblioteket, Kulturbruket på Dal och kulturskolan. Clas-Göran blev då chef för Kultur Mellerud och en ledningsgrupp bildades. 2013 tillkom även anpassad grundskola (före detta särskolan) under Clas-Görans tjänst efter en omorganisation i förvaltningen.
– Kulturen i Mellerud har utvecklats enormt och är ett signum för kommunen. Kultur Mellerud är en bra organisation som förfinar arbetet hela tiden, styrkan är att det finns människor som kan samarbeta. Vi har ett bättre helikopterperspektiv.
En resa som heter duga
Den nyblivne pensionären uttrycker stor glädje över sina år som rektor och kulturchef.
– Jag har aldrig gått till jobbet och tyckt det varit tråkigt. Det har varit en fascinerande utmaning – en resa som heter duga för en så här liten kommun. Kulturen har alltid stått högt i politikernas ögon, oavsett partifärg. De har sett värdet i kulturen. Kultur Mellerud har varit som ett självspelande piano – något utöver det vanliga, understryker Clas-Göran.
Clas-Göran tycker att han är väl förberedd på pensioneringen, det är inget beslut man tar i all hast. Han blickar tillbaka på ett omväxlande yrkesliv. Clas-Göran spelar fortfarande nästan varje dag. Han och sonen David har till exempel gjort en låt tillsammans som de spelade på andra sonen Albins bröllop i mitten av juni.
– Det passade bra nu att gå i pension. Det är Saras tur nu att göra sin resa med den personal som finns idag. Det finns så otroligt mycket erfarenhet och kunskap i den gruppen, säger han och syftar på Sara Sannebro som tar över hans tjänst som enhetschef/rektor för Kultur Mellerud och anpassad grundskola.
Clas-Göran Janson
Ålder: 66 år i höst
Bor: Hagen i Ör, vid Örsjön
Familj: Hustrun Karin Janson Serner. Sonen David 41, Lina 37 och Albin 30. Tre barnbarn plus ett till på gång i augusti.
Aktuell med: Gick i pension i juni efter att ha varit rektor för kulturskolan och kulturchef för Kultur Mellerud sedan 1996.
