Tio gröna böcker har lagts fram inne på Melleruds biblioteks barnavdelning. De matchar Camilla Lindes kjol och hårband. Eller ja, inte bara matchar, kläderna består av samma tryck som bokomslaget till hennes bok ”Hästen från vattnet”.
– Jag kan tyvärr inte sy, så det är en skräddare som har gjort den. Jag sydde upp den till bokmässan förra året för då släpptes den här boken. Så det blev en bra snackis för folk stannar och tittar, säger Camilla Linde.
Färgen lyser lika grön som skogen, men för den uppmärksamme går det att se något spöklikt.
– Man blir ju lugn av det här omslaget men det finns en detalj i det som är ganska läskig – om du kollar på hästens reflektion i vattnet, säger hon och vänder uppochned på tyget medan hon pekar.
Reflektionen av hästen har huggtänder.
– Jag gillar sådant, när det är subtilt. Kanske något som inte alla ser, säger Camilla Linde.
Första författarbesöket i sommar
Det är onsdagsförmiddag och det sista mötet av ”Sommarboken”, en sommarlovsklubb på biblioteket för barn mellan åtta till tio år, ska äga rum. Ett tiotal barn har tagit plats framför författaren.
– Det är sällan vi har pengar, så för oss var det en jättebonus att Författarcentrum gick ut med det här erbjudandet, säger bibliotekarien Erika Ribacke Sandberg som menar att det är tack vare Författarcentrum som skribenten till ”Hästen från vattnet” kunde komma dit.
Camilla Linde besöker årligen många skolklasser och bibliotek runtom i landet, men Melleruds bibliotek är det första författarbesöket hon gör under de varmare månaderna av detta året.
– I sommar har jag faktiskt inte gjort några besök. Jag har tagit lite semester och skrivit böcker, säger hon.
”Ett sätt att angripa samhällsfrågor”
Hon har bland annat skrivit klart en uppföljare till boken hon pratar om den här dagen. Något som hennes verk har gemensamt är att de följer science fiction-genren, vilket det finns flera olika anledningar till.
– Dels för att jag tycker det är så fascinerande. Det finns så mycket med rymden som vi inte vet. Och vet man inte kan man hitta på ganska mycket. Andra civilisationer och andra världar kanske finns – vem vet? säger Camilla Linde.
Men det finns också en annan orsak.
– Sedan tycker jag att science fiction är så himla bra för det blir ett sätt att angripa aktuella samhällsfrågor, säger författaren.
Hon berättar om ett exempel i en av hennes tidigare bokserier som handlar om karaktären Snack Parrows.
I berättelsen finns det bland annat robotkaniner som sägs vara väldigt farliga. De lever också på en egen planet, dit ingen vågar åka.
– Jag tänker att det kan bli ett sätt att diskutera fördomar; Varför har de fördomar mot robotkaninerna? Ja men det är för att ingen har stött på dem, de är ganska ovanliga och man förstår dem inte riktigt, säger Camilla Linde och fortsätter:
– Det tycker jag är jättehäftigt med just science fiction-genren att man kan förlägga det någon helt annanstans men ändå diskutera aktuella frågor.
Melleruds monster
Camilla Linde menar dock att alla typer av frågor är välkomna.
– Det kan verkligen vara högt och lågt. Jag fick en fråga när jag var ute i en skola vilken som var min favoritlag, säger hon.
Camilla Linde trodde då att eleven syftade på ett lag inom någon sport.
– Men det var av Sveriges lagar, säger hon.
Och visst är det en och en annan hand som dyker upp i luften även idag när Camilla Linde pratar om monster och väsen med barnen som sitter i biblioteket.
Efter en stund har det blivit dags för de deltagande att rita hur de tror att Melleruds monster ser ut.
– Det är ett blodmonster, han bor i skogen och suger blod, säger William Coster och visar teckningen med det rödaktiga monstret.
”Författare snor”
När alla målat klart presenteras både pizzamonster, människoätande pandor och gosedjursmonster för gruppen. Ingen tolkning är den andra lik.
Camilla Linde menar att en del av inspirationen till hennes böcker kommer från workshoparna, likt denna.
– Det kan vara att man plockar upp olika element eller någon rolig karaktär eller någonting som de har sagt. Eller situationer, som man blir inspirerad av, säger hon och fortsätter:
– Författare snor ju, så är det. Man snor från verkligheten och du snor vissa element från saker du ser på teve eller läser, det är så man får idéer. Man tar små frön och sen lägger man dem i en annan kontext och ser vad de kan bli där.
Idéerna ”poppar” upp hela tiden
Det är dock sällan som Camilla Linde inte har någon plan alls, det är snarare tvärt om.
– Jag kan inte skriva alla idéer för att det är så mycket som bara poppar upp hela tiden. Jag vet inte var de kommer ifrån, men hittills har det iallafall bara fortsatt, säger hon.
Inspirationen till de gröna böckerna som ligger på bordet fick hon däremot på ett annat sätt.
– Jag använder mig mycket av egna erfarenheter. Jag utgick framförallt från en ganska komplicerad kompisrelation som jag hade när jag var barn och tänkte att det är nog fler som känner igen sig i den.
”Hästen från vattnet” belyser bland annat hur en osund kompisrelation kan se ut, där det finns en obalans. Det är också något de tio deltagande barnen på biblioteket kommer kunna läsa om, eftersom böckerna i högen snart tillhör dem.
