Binas absolut viktigaste uppgift är att pollinera växter och därmed möjliggöra deras befruktning. Det är brist på pollinerande insekter i den svenska naturen. Därför behövs fler bin.
– Intresset för biodling växer, framför allt bland kvinnor. Det syns på biodlarföreningens kurser i Åsnebyn som vi har två gånger om året, det deltar ett tiotal varje gång. Det känns positivt, förhoppningsvis innebär det att det säljs mer lokalproducerad honung istället för importerad som inte alls håller samma kvalitet. Men man behöver ha praktiskt erfarenhet innan man startar egen biodling. Gå gärna med i din lokala biodlarförening och gå studiecirklar innan, tipsar Gunnar Landegren, Erikstad.
Men, som sagt, hans intresse startade redan i elvaårsåldern.
– Min morbror Gustav Eklund hade två bikupor på sin gård i Ör. Jag var med där under några somrar. Det var så intressant att se hur bina jobbade.
Satsa fullt ut
På 1980-talet sökte Gunnar Landegren bidrag för att bli biodlare, men blev avrådd och lade projektet på is. Det var först när han gick i pension 2011 som han bestämde sig för att satsa fullt ut.
– Då hade jag varit med i Melleruds Biodlarförening i fem år, följt med på studieresor och varit med på träffar. Allt för att få en inblick i hur man sköter en biodling.
Våren 2012 ringde Stig Granath i biodlarföreningen upp Gunnar Landegren och frågade om han ville köpa tre samhällen, vars ägare avlidit.
– Jag sa ja direkt och på den vägen är det.
Ihop med hustrun
Idag har han tillsammans med hustrun Kathrina ett 20-tal bisamhällen som är utplacerade i Bolstad, Grinstad, Erikstad och Ör. Ett lagom avstånd tycker han för att hinna se över dem sommartid.
Han tittar till dem var fjortonde dag och tar honung cirka tre gånger per säsong. Han har även hand om täckvaxet som man kan göra tvål, salvor, cerat och vaxdukar av.
– Vi ympar honungen för att få en mjuk smak. Vi tillför en del honung från föregående slungning med en viss del av den nya honungen. Detta, cirka ett kilo, rörs ihop två gånger om dagen i tre dagar. Sedan rörs den blandningen ner i de stora behållaren på 50 kilo, då får man en mjukare konsistens.
Placeringen är viktig, så att bina har bra tillgång till mat. Varje samhälle behöver 1,6 hektar med varierande blommor.
– Visste du att för att producera ett gram honung behöver ett bi besöka cirka 1 000 blommor? säger Gunnar Landegren.
I ett samhälle finns mellan 60 000 – 65 000 bin på sommaren, under vintern är antalet halverat. Sommarbin är alltid honor som går under benämningen arbetsbin. De lever bara i cirka sex veckor.
Samlas i ”klot”
På hösten lägger drottningen yngel till så kallade vinterbin, som ska leva hela vintern. De samlade i ett ”klot” för att hålla värmen, de kommer ut först en fin vårdag när temperaturen går upp mot tio grader. När vädret tillåter flyger bina ut ur kupan på vintern för att ”rensa magen”. Om det är tillräckligt många bin i kupan är det tolv till tretton grader varmt inne hos dem. För att ynglen ska kunna utvecklas behöver det vara cirka 30 grader varmt i kupan,
Vad gör man på vintern som biodlare?
– Snickrar skattlådor, trådar om ramar och sysslar med rengöring. Det finns att göra året om.
Vad är det bästa med att vara biodlare?
– Det är så rogivande att sitta och studera de små varelserna som kommer med pollen. Men man måste ha respekt för bin. Gå aldrig till en kupa utan skyddsdräkt. Om bina är snälla beror det på att drottningen är snäll.
När den gamla drottningen byts ut så flyr hon från kupan och tar med sig delar av svärmen för att bilda ett nytt samhälle. Eller så kan det bli ett ”stilla byte”, då har arbetsbina dödat den gamla drottningen, som då byts ut till en ny. Det senare bytet är att föredra enligt Gunnar Landegren, eftersom biodlaren då slipper förlora bin i kupan.
Om du ser ett bisamhälle i ett träd eller buske – ring svärmtelefonen på 0766-86 07 01 som kopplar dig till en biodlare i närheten som anmält sig som svärmfångare.
– Jag har anmält mig som svärmfångare i vårt område, men det är många fler som är det.
Är bin farliga?
– Biet söker sig i regel till nektar och anfaller inte människor om man inte är i närheten av deras bo. Bina kan bara sticka en gång, då lossnar gadden som har en muskel som i sin tur pulserar in mer gift. Så ta bort gadden direkt.
Bisamhällets tre individer
DROTTNINGEN är den enda honliga individ som är fullständigt könsutvecklad i bisamhället. En bra drottning sägs kunna lägga upp till 3 000 ägg per dygn. Med hjälp av doftämnen styr drottningen livet i samhället och när arbetsbina putsar, matar och vårdar henne förs doftämnen över till bina och sprids vidare i samhället. Drottningen parar sig endast en gång i livet. Normalt byts hon ut efter 2-3 år
ARBETSBINA är också honor, men på grund av en mindre näringsrik föda under uppväxten är deras könsorgan inte fullt utvecklade. I huvudsak kan man dela in biets liv i två perioder.
1. Inomhusarbete med till exempel cellputsning, matning av larver, packning av pollen, vaxbygge, renhållning av kupan, mottagning och behandling av nektar, värmereglering av samhället och vakttjänst vid flustret.
2. Utomhustjänst med uppgift att samla in bl.a. nektar, pollen, vatten och propolis.
DRÖNARE är namnet på den hanliga individen i bisamhället. Drönaren saknar gadd och har inga möjligheter att försvara sig. Hans huvuduppgift är att säkerställa ungdrottningarnas parning. De drönare som lyckas para sig med en drottning får dessvärre plikta med sitt liv. Könsorganet fastnar i drottningen och slits av från drönarens bakkropp.
Källa: biodlarna.se
